Lärarens roll i skolan
Läraren spelar en stor roll för elevernas inlärning men mycket hänger även på eleven själv. Här är lite som jag samlat ihop från läroboken:
Elevens självständighet är viktigt då hen sätter krav på sin inlärning och sitt eget arbete. Eleven sätter även krav på läraren vilket kan skapa en relation med inställning: lärande.
Läraren måste förmedla och få eleverna förstå att det är deras inlärning är deras ansvar, de måste ha kontroll. Övingar och metoder kan hjälpa och uppmuntra eleverna till egna beslut och lösningar.
Samverkan med elever är bra då läraren får höra elevers egna idéer och tankar.
Beröm är bra (från lärarens sida), både i grupp och på individnivå. Positiva förändingar och förbättringar är värda att uppmärksamma och berömma.
Undvik tillrättavisningar, få eleven att förstå skillnaden mellan inlärningsformer istället.
forts. följer
/Julia
Ballt! Litet sidospår dock
Skoluppgifter
- ”Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet, självförtroende, samt vilja pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. [Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation.]” (Utdrag ur läroplanen.)
Skoluppgifterna ska vara varierande för att stimulera elevernas utveckling. Grupparbeten, individuella arbeten och muntliga som skriftliga diskussioner. Diskussioner skulle kunna ske både över nätet via olika medier, t.ex. bloggar, v-bloggar eller hemsidor som skulle kunna vara anpassade till ett eller flera skolämnen. Elever kan då utnyttja medier för att snabbt nå ut information och ha möjlighet att diskutera med andra. Dessutom får elever möjlighet att visa vad de kan på ytterligare ett sätt. Detta medför också att elever lär sig att uttrycka sig på lämpligt sätt både skriftligt och muntligt.
/Lilly
P.s. tillhör även kategorierna "motivation" och "läroplanen".
Vad motiverar oss?
Jag tycker att det här projektet är roligt då vi får användning av våra erfareheter, påverka framtiden men framförallt för att detta inte är en vanlig uppgift utan att vi sedan får visa upp vad vi har gjort för skolans lärare. Det betyder att vi har en möjlighet att kunna påverka framtidens skola på riktigt, det är motiverande och gör det extra roligt att göra ett bra jobb.
Det här är också ett ämne som man kan hitta mycket info om på nätet vilket gör det lätt att samla på sig tankar och fakta.
Våra tankar kan vara kul att dela med sig av och det kan kanske vara användbart i projektet, så:
Vad tycker vi om själva projektet?
Vad motiverar oss till att göra ett bra jobb?
Är det betyget i Svenska C/Pedagogiskt Ledarskap som gör att vi kämpar eller gör vi det för att det är kul?
Kommetera!
/Julia
liten lampa tändes över mitt huvud.
Vore det inte smutt att man kunde få poäng om man lämnade in uppgifter i tid, och att man när man nått upp till en viss nivå kunde "köpa" sig extra tid på en annan inlämning, eller att de kan räknas in i betyget på något sätt. Inget extremt, men om man ligger på G+ och har 300 poäng så kan det vägas in till ett VG..kanske... Min huvudsakliga idé är att man kan köpa sig mera tid. En belöning för sina achivments... vad trors??
/C
Gameifications infosida. MIT
Poängsamlande biblioteksbesökare.
Ju mer man använder sitt bibliotekskort desto hetare blir ikonen man blir tilldelad. Sen kan man också får tematiska specialmärken beroende på vad man gör på biblioteket. Man kan odla sitt eget citronträd och se hur det växer allteftersom man använder sitt lånekort.
En yttre motivationsfaktor till att låna på biblioteket, dock tror jag inte att någon som inte lånar alls på biblioteket plötsligt skulle börja för att få odla ett virituellt citronträd, utan det är snarare de som redan använder tjänsten som skulle tycker detta är lite roligt. Sen är det inte säkert att böcker blir lästa bara för att de är lånade. ´
Så hur kan man spelifiera så att en inre motivation triggas???
/C
Deadline som fungerar
Hur ska vi undvika att elever skickar in uppgifterna försent!?
Elever skickar då och då in uppgifter alldeles försent. Det kan bero på flera saker, antingen att eleven själv har skjutit upp arbetet, att tekniken inte fungerar eller något helt annat. Att en elev skickar in en vecka senare gör också att planeringen av individens enskilda arbete påverkas negativt. Dessutom får vissa elever längre tid att förbereda sitt arbete eller sin uppgift.
En deadline som fungerar innebär rättvisa, planering men kräver också motivation.
En deadline som fungerar skulle kunna innebära att eleven genom sitt personliga konto på Internet lägger upp sin uppsats och att sidan sedan stängs vid en viss bestämd tid.
/Lilly
sitta och kika på kemigenomgången om fredagskvällarna???
Kanske vore bra att göra samma på lektioner, och att de då ligger upp i en vecka eller dylikt,,,,
/C
Läsvärd: http://www.motivation.se/leda/politiskt-ledarskap/forandringens-vindar-blaser-grundskolan
Att det ska börja läsas i tidigare åldrar samt betyg redan från år 2. Vad tycker ni om det töser, jag är kluven, possitivt:Det kan avdramatisera hela betygsgrejen och bli en vana, kanske mindre betygsrelaterad stress.
Negativt: Om det blir raka motsatsen och tar bort lek och lärar lusten, att det blir prestige från början.
"Enskilda elevers behov och kunskaper ska värderas högt och undervisningens fokus ligga på att få ut så mycket som möjligt av varje elev – oavsett inriktning och läggning. När eleverna inte når målen är det inte elevernas fel – det är skolans."
Detta tycker jag att det sägs att det är idag, men att i praktiken blir det elevens fel ändå, men det kanske bara är min upplevelse av det hela....
Sen behandlar de även om 9års grundskola är för lite och att det borde vara 10årigt, för att fler elever ska vara fullt förberedda på gymnasiet.
Jag är så skoltrött nu att jag instinktivt ratade detta förslag, (tänk dig ett år till (!!!)) men vid närmare eftertanke kanske det är klokt,,, jag tror det är antinge eller, men jag ahr inte bestämt om vilket än...
Den sista stora punkten är tekninken och hur den används, att som det ser ut nu så splittrar det elevgrupper och skolaor, de somhar råd med datorer och dyl, och de som inte har det....
/C
Teknisk utveckling och Internet
http://www.ur.se/didaktikensverktyg/teknik-och-larande/
"Hur påveras lärandet av olika medier? Lär du dig något annat av att se på en film än av att läsa en text om samma ämne? Och hur bör detta i sin tur påverka skolan?" från dokument från skolportalen.
Ett bra videoklipp. Ska titta på detta hemifrån!
//Lilly
Framtidens skola
Hur ska framtidens skola se ut för att följa läroplanen?
Diskutera!
Egna tankar eller funderingar.
/Lilly
Studieteknik
När man lär sig något nytt lär man sig relativt snabbt i början men efter en viss tid avstannar inlärningen p.g.a.:
* trötthet
* störningar
* man har ännu inte hunnit smälta det man läst
* materialet har blivit svårare att ta till sig
* det krävs ny teknik för att klara av studierna
Om studierna känns alltför jobbiga så koppla då av en stund och när du sen på nytt griper dig an problemet går det troligtvis mycket bättre eftersom din hjärna är ”utvilad”.
Lite tips om hur man studerar på bästa sätt:
Förstå
- skapa sammanhang, mekanisk inläsning ger inget gott resultat.
Diskutera med andra
- du får andra infallsvinklar och erfarenheter som du kan använda i eget arbete
Repetera
Sålla bort det oväsentliga
- se helheten och gräv inte ner dig i detaljer
Koncentrerad läsning
- läs fokuserat i tex en timme och ta sedan en paus. Att läsa halvdant en längre tid är inte bra.
Förhör dig själv
- du ser hur mycket du har lärt dig
Anteckna
- nyckelord, begrepp och termer
- 1000 sidor kan sammanfattas på 100 sidor när du antecknar så du själv förstår språket
- skriv inte ner allt, du kommer tappa bort dig och ge upp (vid tex föreläsning)
Sätt upp mål och belöna dig själv när du uppnått dem
"efter att ha läst 50 sidor i boken får jag titta lite på mitt favoritprogram"
Var motiverad och positiv
- tänk inte "jag kan inte"
- tänk "det är lite knepigt men jag kommer klara det"
- försök hitta något som motiverar dig och är roligt
Var aktiv
- läs igenom avsnittet innan föreläsning
Läs regelbundet
- spara inte allt till sista minuten, du kommer inte lära dig och ingenting fastnar
Planera tiden
- stress leder till inlärningssvårigheter
- fördela läsandet under veckan, läs lite varje dag. Då kommer du ihåg mer (och hinner med annat)
Satsa på djupinlärning
- sätt saker i sammanhang och försök förstå (koppla ihop med det du redan kan)
Lästeknik:
Översiktsinläsning - Skumläsa för att få en bild av vad texten handlar om.
Lokaliseringsläsning - Sökläsning, man letar efter något bestämt.
Intensivläsning - Läser texten noga och bearbetar innehållet. Texten kan t.ex. bearbetas genom att man stryker under, gör anteckningar eller sammanfattningar. Använd gärna flera färger!
Att lära sig ur en text
1. Skumma igenom texten.
2. Gå igenom texten noggrant. Stryk under det viktiga.
3. Försök sammanfatta texten.
4. Gå tillbaka och se om du missat något viktigt i din sammanfattning.
När detta är gjort räcker det med att läsa sammanfattningen innan ett prov/tenta
Man lär sig bäst genom att:
1. Öva
2. Repetera
3. Tänka igenom
/Julia
Vägar till ett bättre långtidsminne
Den tyske psykologen Hermann Ebbinghaus studerade i slutet av 1800-talet hur minnen försvinner med tiden. Ebbinghaus kom fram till en glömskekurva som beskrev att minnet avtar enligt en regelbunden funktion av tiden. Vad blir det för konsekvenser av detta resonemang?
Kurvan visade på att utan repetition så minns vi efter några dagar bara ungefär 20 % av det vi ursprungligen kunnat.
Varför är repetition viktigt?
- Med hjälp av repetition fräschas minnet upp.
- Omedelbart efter återinlärning minns vi mer.
- Glömskekurvan lutar inte lika brant nedåt.
- Efter andra inlärningen kommer vi ihåg ca 40 % av informationen.
- Den amerikanske psykologen Anders Bjork studerade repetitionseffekterna och kom fram till att det blir bättre om dessa tillfällen sprids ut lite då och då jämfört med att lägga dem tätt inpå varandra.
Det har också visat sig att det bästa sättet att lära in är att testa sig själv. Hur testar man sig själv(?)
Genom att fördela inlärningstillfällena i skolan, eller på universiteten, skulle kunskapsnivån kunna öka totalt utan ökad tidsåtgång.
Hur finner vi ett bra schema för repetition?
I en av Anders Bjorks studier från 1970-talet ingick 700 personer, vilket resulterade i kunskapen om att tidsintervall mellan repetitionerna på 1-4-10 är bättre än 5-5-5. Det är fortfarande svårt att finna ett optimalt schema.
/Lilly
TED Talks m.m.
'
Taget från skolportaln
/Julia
Några utdrag ur de första sidorna av läroplanen
Inlärning:
1. Skolväsendet syftar till att elever ska inhämta och utveckla kunskaper.
2. Undervisningen ska vara saklig och allsidig.
3. Genom studierna ska eleverna stärka grunden för det livslånga lärandet.
Motivation, ledarskap:
1. Främja elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära.
2. Främja förståelse för andra människor och förmåga till inlevelse.
3. Skolan ska stimulera elevernas kreativitet, nyfikenhet, självförtroende, samt vilja pröva och omsätta nya idéer i handling och att lösa problem. [Detta ställer i sin tur krav på skolans arbetsformer och arbetsorganisation.]
4. Eleverna ska bli medvetna om att nya kunskaper och insikter är förutsättningar för personlig utveckling. Detta ska syfta till att grundlägga en positiv inställning till lärande och att återskapa en sådan inställning hos elever med negativa skolerfarenheter. Skolan ska stärka elevernas tro på sig själva och på framtiden.
Ledarskap + nya medier:
1. Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.
2. Huvuduppgiften för gymnasieskolan är att förmedla kunskaper och skapa förutsättningar för att eleverna ska tillägna sig och utveckla kunskaper.
Nya medier:
1. Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig.
//Klara
Motivation
En hemsida med motivation - troligtvis mest på arbetsplatser men vi kan nog hitta något ändå!
/Julia
Skola och fritid
Att gå i skolan, framförallt på gymnasiet, tar upp all tid. Många känner press och prestationsångest. Att behöva plugga när man kommer hem gör skolan till mer än ett heltidsjobb. Detta kan vara krävande och ta på både elev och andra relationer (kompisar, familj och relationen till sig själv) och är något man borde lägga mer fokus på.
Problem?
1. Skoldagen måste eventuellt bli längre om man ska kunna lära sig lika mycket som man tidigare gjort, med inlärning endast på skoltid.
2. En del elever har svårare att plugga på skoltid med störande moment osv. De pluggar bättre hemma i lugn och ro vilket blir ett problem med denna idé då de kanske inte får något gjort under skoltid. Detta leder till noll förändring med denna idé.
/Julia
Yttre och inre motivation + Behov
Behov och motivation:
Motivation – den inre drivkraft som får igång arbetslusten.
Motivationen syftar till att vi utför saker för att tillfredställa våra olika behov.
Behov som ska tillfredställas:
- Fysiska; äta, vila, dricka och röra på sig.
- Psykiska; utveckla självförtroende och känna sig accepterad
- Sociala; känna gemenskap, ha vänner och att få vara ensam, ha någon att prata med
Maslows behovstrappa - beskriver våra grunläggande behov. Denna modell skapades på 1950-talet. Modellen beskriver att vi behöver få våra behov tillfredsställda.
Inre och yttre motivation:
Inre motivation - Inre drivkraft, en egen vilja att utföra något.
Yttre motivation - Yttre drivkraft, att utföra något som du måste. Yttre motivation kräver alltid en morot, något from av belöning.
/Lilly
Komma ihåg
Kalasbra hemsida. Har inte plöjt igenom den riktigt, men det kommer det kommer!
/C
Jämställdhet och genusperspektiv
I Sverige handlar jämställdheten om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Begreppet genus används när vi talar om de skillnader som finns mellan kvinnor och män i samhället. Vi har från låg åleder "lärt oss" att bete oss kvinligt eller manligt. Fortfarande finns det många som anser att de som anses manligt är viktigare och mer eftersträvansvärt än egenskaper och yrken som klassas som kvinnliga.
Är inte det ganska underligt att i ett samhälle där vi säger att alla ska vara lika värda fortfarande lär barn hur de bör bete sig om de är pojkar och hur de bör bete sig om de är flickor. Att kvinnor får lägre lön för samma arbete som en man. I läroplanen står det "Skolan ska aktivt och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sin intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt."
Det är inte det att det inte finns skillnader, men det finns så extremt mycket fler likheter. Och det ena är inte bättre än det andra.
För att skolan ska till en större utsträckning än idag (då vi redan kommit en bit påvägen) bli bättre på att visa barn att de är människor främst och inte i första hand flicka eller pojke, så tror jag att diskutioner i låga åldrar är nödvändigt. Samt att förhindra konstiga hyjärnspöken och ta alla tecken hos individer på allvar.
Kanske
Vägledning
Viktiga frågor som kan vara vägledande inom pedagogiken:
· Vad ska läras ut?
· Hur ska det läras ut?
· Vilka förkunskaper har de som ska lära sig detta?
· Varför ska de lära sig detta?
Didaktik handlar om vad, varför och hur något ska läras ut.
I det pedagogiska arbetet är det viktigt att:
· Planera
· Presentera ett upplägg
· Välja en lämplig metod för gruppen och ämnet
· Sätt upp specifika och realistiska mål
/LillyPersonligt konto mellan lärare och elev
Hur ska detta gå till?
Med hjälp av ett gemensamt konto/forum på nätet (likt dagens skolportaln) kan elev och lärare kontakta varandra med respons och kommentarer efter arbete.
Viktigt är att lärarens respons är konstruktiv, eleven ska få veta vad den kan göra bättre men också vad som var bra och varför.
Läraren har schemalagd tid för att kolla upp alla konton och ge respons minst en gång i veckan.
Varför är detta bra?
Detta är bra då det ger omedelbar respons och en mer individuell relation mellan lärare och elev.
Det här är ett alternativ till utvecklingssamtal (som tar lång tid och låser läraren från andra elever) men kan fungera bättre eftersom återkoppling sker kontinuerligt vilket kan skapa snabbare utveckling hos eleven.
/Julia
Nya medier
Kärlek och kondomtest blir tv-film
http://www.lararnasnyheter.se/origo/2012/03/19/karlek-kondomtest-blir-tv-film
"Känsliga frågor avdramatiseras när klass 8M gör tv-program om sex och relationer. Läraren Magnus Nilimaa hämtar inspiration från nittiotalsklassikern Bullen."
Ett tydligt exempel på hur nya medier kan användas för att sprida nytänkande idéer för lärare. Detta visar också på hur inlärning kan gå till med hjälp av den moderna tekniken.
/Lilly
Respons
http://system.itura.se/wcm_stuff/documents//%7B6203D205-4ED5-4D7B-9895-D24AD6E5E8E8%7D.pdf
Här kan man läsa om hur respons påverkar oss människor. Vi är alla mer eller mindre beroende av uppmärksamhet, och negativ uppmärksamhet är bättre än ingen alls. Därför förstärks ofta folks beteenden, possitiva eller negativa av respons. Får jag en tillsägning när jag pratar på lektionen, men ingen respons när jag sitter tyst och sköter mig, så kommer personen förmodligen fortsätta att prata på lektionen.
Det som är det svåra men enligt denna avhandling det bästa är att till största möjlig utsträckning ignorera dåligt beteende och istället berömma så fort personen gör något bra. Detta krver visserligen i perioder mer jobb av lärarna men kommer gynna både lärare och elev i längden. Överhuvudtaget få mer possitiv vardaglig respons i skolan, och inte bara vid samtal om uppsatser eller bokstavskombinationer på prov.
/C
Läsa i boken - jämställdhet och genusperspektiv
Det kan vara bra att gå igenom utifrån läroplanens fokus på att alla ska behandlas lika - kolla lite där!
/Julia
Kjell Enhager
Del 1 http://www.youtube.com/watch?v=qy0hPB4x16M&feature=related
Del 2 http://www.youtube.com/watch?v=wdjh7c0k7os&feature=related
Kan kanske vara intressant att ta med för att elever ska hantera feedback på ett bra sätt och ta vara på kunskaper samt se vad man är bra till. Framför allt ta emot beröm och inse att man är bra.
/Julia
Inlärning och kunskap
Inlärningsprocesser
Pedagogiskt ledarskap
Vad påverkar inlärningen?
- Förutsättning: grundläggande behov tillfredsställda; äta, vila, känna acceptans, känna gemenskap. (Trygghet, mänskliga behov)
- Inlärning – aktiv process – styrs dels av nervsystemet, dels av våra muskler.
- Inlärning via sinnen: se, fantisera, höra, känna, härma, leka, göra. Ju fler sinnen som aktiveras, desto effektivare blir inlärningen.(Många sinnen aktiveras)
- Motivation – drivkraften att vilja lära sig något.
- Miljön påverkar inlärningen. Utsmyckad miljö kan ge en överstimulerande effekt. (Koncentration, stimulerande miljö)
- Varierat arbetssätt
Olika typer av inlärning:
- Ytinlärning – koncentrerad på detaljfakta
- Djupinlärning – förstå helheten, hur saker och ting hänger ihop
- Repetition – ”kunskapens moder”, långsiktig.
För att minnas de kunskaper man har lärt sig kan man i grupp diskutera och berätta om de nya kunskaperna.
2. Kunskap på olika nivåer
Vad är kunskap?
Det finns teorier om hur inlärning går till på bästa sätt. En teori som är grundad av den amerikanske pedagogen Benjamin Bloom innebär att kunskap byggs upp steg för steg. Personen förflyttar sig stegvis uppåt i en kunskapstrappa.
Modellen kallas för ”taxonomi”. En förenklad bild av kunskapsnivåerna i modellen:
- Faktakunskap – lägsta nivån av kunskap: Inlärningen är inriktad på definitioner och exemplifieringar. Kunskaperna sker genom ytinlärning (se över).
- Förklaring och förståelse – någon djupare nivå av kunskap: Sökandet efter förklaringar. Den faktakunskap du lärt dig översätts och fogas samman med något du redan vet. (t.ex. inlärningen av att översätta ¼ till 25%)
- Tillämpning, färdighet – kunskaper används i nya situationer: teoretiska kunskaper används i praktiska situationer.
- Nyskapande, förtrogenhet – högsta nivån av kunskap: värderingar läggs ihop med tidigare erfarenheter av de kunskapar vi har för att kunna fatta beslut eller ta ställning. Teoretiska kunskaper översätts till praktiska färdigheter. Att förstå samband till exempel.
/Lilly
Kjell Enhager som inspiration
Vad är skillnaden som gör skillnaden?
Idag i förändringens tidevarv förändrar många extremt både i det yttre och inre.
Men gör det någon skillnad? På vilken nivå ska vi förändra? Var, när, vad, hur, varför, vem, och i vilket syfte ska vi förändra? Vad gör skillnaden?
Jag arbetar med att säkerställa resultat och relationer i världsklass för individer och organisationer.
Det kanske inte går... men om det gick - vilken förändring skulle du göra om du visste att inte kunde misslyckas?
Kvalitetsfrågor
Frågorna är ett av de mest kraftfulla sätten att ändra vår fokusering.
Tänkandet är inget annat än processen att fråga och svara på frågor.
Kvalitetsfrågor skapar ett liv med kvalitet.
Det är inte bara frågorna du ställer utan också de du inte ställer, som formar ditt liv.
Vill - svarar på frågan vad?
Göra - svarar på frågan hur?
Vara - svarar på frågan varför?
Ska förändring ske måste svar finnas på alla tre frågorna. Då ändras vill till ett starkt ska.
Alltså är det viktigt att våga fråga! Frågar du inte missar du att lära dig något och du utvecklas om du frågar.
Vad ska vi förändra för att göra skillnad/förbättring?
Kjell Enhager - Hur vet du att du blivit bättre? Del 1 & 2
Del 1 http://www.youtube.com/watch?v=9othvgXtt5E
Del 2 http://www.youtube.com/watch?v=ACVJku_h4Og
Tyvärr kan jag inte bädda in youtube-klipp, men klicka på länken så kan du se videon.
I skolan är det svårt att höra något utan hörlurar så jag har själv inte sett klippen, men jag hoppas att de är något att ha!
/Julia
Länken till läroplanen - gymnasieskolan
Spontana tankar om framtidens skola
· Tillämpa kunskaper, blanda ämnen, projekt. Hur? Varför?
· Grundkunskaper i klassrummet. Hur? Varför?
· Tydliga riktlinjer från lärare. Hur visar man det? Varför?
· Bra handledning. Hur är en bra ledare? Varför?
· Motivera elever; grupp/individuellt. Hur motiveras elever? Varför behövs det?
· Välmående; ”klasskurator”. Varför? Hur ofta?
· Personligt konto med elev/lärare – diskussioner. Via Internet? Varför? Hur?
· Dokument; inspelad lektion, använda tavlan/bildligt och ett skriftligt dokument.
· Studieteknik – effektiva studer à lärande. Minnestekniker. Hur? Varför?
· Inlärning; Torkel Klingberg? (en bok som Linda tipsar
/Lilly
Dokument från skolportaln
Jag samlar lite punkter, tagna från dokumentet som finns på skolportaln.
Hur påverkas lärandet av olika medier?
Lär man sig något annat av att se på en film än av att läsa en text om samma ämne? Hur påverkar det skolan?
Hur kan kunskap om det informella lärandet användas i skolan?
Hur påverkas lärarens roll i klassrummet med tanke på att all information numera bara är ett knapptryck bort?
Vilken roll bör läraren ha i framtidens skola?
Hur blir eleven motiverad och delaktig i sitt lärande?
Hur ska läroplanen omsättas i praktiken?
Vår uppgift är:
Utgå från läroplanen och ”de didaktiska frågorna”.
Vad ska undervisas och läras in?
Hur ska det undervisas, läras in och i vilket syfte eller varför ska något läras in?
En bra utgångspunkt är även UR:s hemsida. http://www.ur.se/didaktikensverktyg/
Hur ska framtidens skola förhålla sig till dessa frågor?
Vad finns det för sätt att få syn på lärande?
Vilka slutsatser drar du av detta?
Vad kommer du fram till är viktigt i framtidens skola och varför?
Hur bör skolan förändras?
/Julia
