sidan 128
I Sverige handlar jämställdheten om att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter.
Begreppet genus används när vi talar om de skillnader som finns mellan kvinnor och män i samhället. Vi har från låg åleder "lärt oss" att bete oss kvinligt eller manligt. Fortfarande finns det många som anser att de som anses manligt är viktigare och mer eftersträvansvärt än egenskaper och yrken som klassas som kvinnliga.

Är inte det ganska underligt att i ett samhälle där vi säger att alla ska vara lika värda fortfarande lär barn hur de bör bete sig om de är pojkar och hur de bör bete sig om de är flickor. Att kvinnor får lägre lön för samma arbete som en man. I läroplanen står det "Skolan ska aktivt  och medvetet främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Eleverna ska uppmuntras att utveckla sin intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt."
Det är inte det att det inte finns skillnader, men det finns så extremt mycket fler likheter. Och det ena är inte bättre än det andra.

För att skolan ska till en större utsträckning än idag (då vi redan kommit en bit påvägen) bli bättre på att visa barn att de är människor främst och inte i första hand flicka eller pojke, så tror jag att diskutioner i låga åldrar är nödvändigt. Samt att förhindra konstiga hyjärnspöken och ta alla tecken hos individer på allvar.
Kanske