Ballt! Litet sidospår dock
Vad motiverar oss?
Jag tycker att det här projektet är roligt då vi får användning av våra erfareheter, påverka framtiden men framförallt för att detta inte är en vanlig uppgift utan att vi sedan får visa upp vad vi har gjort för skolans lärare. Det betyder att vi har en möjlighet att kunna påverka framtidens skola på riktigt, det är motiverande och gör det extra roligt att göra ett bra jobb.
Det här är också ett ämne som man kan hitta mycket info om på nätet vilket gör det lätt att samla på sig tankar och fakta.
Våra tankar kan vara kul att dela med sig av och det kan kanske vara användbart i projektet, så:
Vad tycker vi om själva projektet?
Vad motiverar oss till att göra ett bra jobb?
Är det betyget i Svenska C/Pedagogiskt Ledarskap som gör att vi kämpar eller gör vi det för att det är kul?
Kommetera!
/Julia
liten lampa tändes över mitt huvud.
Vore det inte smutt att man kunde få poäng om man lämnade in uppgifter i tid, och att man när man nått upp till en viss nivå kunde "köpa" sig extra tid på en annan inlämning, eller att de kan räknas in i betyget på något sätt. Inget extremt, men om man ligger på G+ och har 300 poäng så kan det vägas in till ett VG..kanske... Min huvudsakliga idé är att man kan köpa sig mera tid. En belöning för sina achivments... vad trors??
/C
Läsvärd: http://www.motivation.se/leda/politiskt-ledarskap/forandringens-vindar-blaser-grundskolan
Att det ska börja läsas i tidigare åldrar samt betyg redan från år 2. Vad tycker ni om det töser, jag är kluven, possitivt:Det kan avdramatisera hela betygsgrejen och bli en vana, kanske mindre betygsrelaterad stress.
Negativt: Om det blir raka motsatsen och tar bort lek och lärar lusten, att det blir prestige från början.
"Enskilda elevers behov och kunskaper ska värderas högt och undervisningens fokus ligga på att få ut så mycket som möjligt av varje elev – oavsett inriktning och läggning. När eleverna inte når målen är det inte elevernas fel – det är skolans."
Detta tycker jag att det sägs att det är idag, men att i praktiken blir det elevens fel ändå, men det kanske bara är min upplevelse av det hela....
Sen behandlar de även om 9års grundskola är för lite och att det borde vara 10årigt, för att fler elever ska vara fullt förberedda på gymnasiet.
Jag är så skoltrött nu att jag instinktivt ratade detta förslag, (tänk dig ett år till (!!!)) men vid närmare eftertanke kanske det är klokt,,, jag tror det är antinge eller, men jag ahr inte bestämt om vilket än...
Den sista stora punkten är tekninken och hur den används, att som det ser ut nu så splittrar det elevgrupper och skolaor, de somhar råd med datorer och dyl, och de som inte har det....
/C
Teknisk utveckling och Internet
http://www.ur.se/didaktikensverktyg/teknik-och-larande/
"Hur påveras lärandet av olika medier? Lär du dig något annat av att se på en film än av att läsa en text om samma ämne? Och hur bör detta i sin tur påverka skolan?" från dokument från skolportalen.
Ett bra videoklipp. Ska titta på detta hemifrån!
//Lilly
Studieteknik
När man lär sig något nytt lär man sig relativt snabbt i början men efter en viss tid avstannar inlärningen p.g.a.:
* trötthet
* störningar
* man har ännu inte hunnit smälta det man läst
* materialet har blivit svårare att ta till sig
* det krävs ny teknik för att klara av studierna
Om studierna känns alltför jobbiga så koppla då av en stund och när du sen på nytt griper dig an problemet går det troligtvis mycket bättre eftersom din hjärna är ”utvilad”.
Lite tips om hur man studerar på bästa sätt:
Förstå
- skapa sammanhang, mekanisk inläsning ger inget gott resultat.
Diskutera med andra
- du får andra infallsvinklar och erfarenheter som du kan använda i eget arbete
Repetera
Sålla bort det oväsentliga
- se helheten och gräv inte ner dig i detaljer
Koncentrerad läsning
- läs fokuserat i tex en timme och ta sedan en paus. Att läsa halvdant en längre tid är inte bra.
Förhör dig själv
- du ser hur mycket du har lärt dig
Anteckna
- nyckelord, begrepp och termer
- 1000 sidor kan sammanfattas på 100 sidor när du antecknar så du själv förstår språket
- skriv inte ner allt, du kommer tappa bort dig och ge upp (vid tex föreläsning)
Sätt upp mål och belöna dig själv när du uppnått dem
"efter att ha läst 50 sidor i boken får jag titta lite på mitt favoritprogram"
Var motiverad och positiv
- tänk inte "jag kan inte"
- tänk "det är lite knepigt men jag kommer klara det"
- försök hitta något som motiverar dig och är roligt
Var aktiv
- läs igenom avsnittet innan föreläsning
Läs regelbundet
- spara inte allt till sista minuten, du kommer inte lära dig och ingenting fastnar
Planera tiden
- stress leder till inlärningssvårigheter
- fördela läsandet under veckan, läs lite varje dag. Då kommer du ihåg mer (och hinner med annat)
Satsa på djupinlärning
- sätt saker i sammanhang och försök förstå (koppla ihop med det du redan kan)
Lästeknik:
Översiktsinläsning - Skumläsa för att få en bild av vad texten handlar om.
Lokaliseringsläsning - Sökläsning, man letar efter något bestämt.
Intensivläsning - Läser texten noga och bearbetar innehållet. Texten kan t.ex. bearbetas genom att man stryker under, gör anteckningar eller sammanfattningar. Använd gärna flera färger!
Att lära sig ur en text
1. Skumma igenom texten.
2. Gå igenom texten noggrant. Stryk under det viktiga.
3. Försök sammanfatta texten.
4. Gå tillbaka och se om du missat något viktigt i din sammanfattning.
När detta är gjort räcker det med att läsa sammanfattningen innan ett prov/tenta
Man lär sig bäst genom att:
1. Öva
2. Repetera
3. Tänka igenom
/Julia
Skola och fritid
Att gå i skolan, framförallt på gymnasiet, tar upp all tid. Många känner press och prestationsångest. Att behöva plugga när man kommer hem gör skolan till mer än ett heltidsjobb. Detta kan vara krävande och ta på både elev och andra relationer (kompisar, familj och relationen till sig själv) och är något man borde lägga mer fokus på.
Problem?
1. Skoldagen måste eventuellt bli längre om man ska kunna lära sig lika mycket som man tidigare gjort, med inlärning endast på skoltid.
2. En del elever har svårare att plugga på skoltid med störande moment osv. De pluggar bättre hemma i lugn och ro vilket blir ett problem med denna idé då de kanske inte får något gjort under skoltid. Detta leder till noll förändring med denna idé.
/Julia
Komma ihåg
Kalasbra hemsida. Har inte plöjt igenom den riktigt, men det kommer det kommer!
/C
Inlärning och kunskap
Inlärningsprocesser
Pedagogiskt ledarskap
Vad påverkar inlärningen?
- Förutsättning: grundläggande behov tillfredsställda; äta, vila, känna acceptans, känna gemenskap. (Trygghet, mänskliga behov)
- Inlärning – aktiv process – styrs dels av nervsystemet, dels av våra muskler.
- Inlärning via sinnen: se, fantisera, höra, känna, härma, leka, göra. Ju fler sinnen som aktiveras, desto effektivare blir inlärningen.(Många sinnen aktiveras)
- Motivation – drivkraften att vilja lära sig något.
- Miljön påverkar inlärningen. Utsmyckad miljö kan ge en överstimulerande effekt. (Koncentration, stimulerande miljö)
- Varierat arbetssätt
Olika typer av inlärning:
- Ytinlärning – koncentrerad på detaljfakta
- Djupinlärning – förstå helheten, hur saker och ting hänger ihop
- Repetition – ”kunskapens moder”, långsiktig.
För att minnas de kunskaper man har lärt sig kan man i grupp diskutera och berätta om de nya kunskaperna.
2. Kunskap på olika nivåer
Vad är kunskap?
Det finns teorier om hur inlärning går till på bästa sätt. En teori som är grundad av den amerikanske pedagogen Benjamin Bloom innebär att kunskap byggs upp steg för steg. Personen förflyttar sig stegvis uppåt i en kunskapstrappa.
Modellen kallas för ”taxonomi”. En förenklad bild av kunskapsnivåerna i modellen:
- Faktakunskap – lägsta nivån av kunskap: Inlärningen är inriktad på definitioner och exemplifieringar. Kunskaperna sker genom ytinlärning (se över).
- Förklaring och förståelse – någon djupare nivå av kunskap: Sökandet efter förklaringar. Den faktakunskap du lärt dig översätts och fogas samman med något du redan vet. (t.ex. inlärningen av att översätta ¼ till 25%)
- Tillämpning, färdighet – kunskaper används i nya situationer: teoretiska kunskaper används i praktiska situationer.
- Nyskapande, förtrogenhet – högsta nivån av kunskap: värderingar läggs ihop med tidigare erfarenheter av de kunskapar vi har för att kunna fatta beslut eller ta ställning. Teoretiska kunskaper översätts till praktiska färdigheter. Att förstå samband till exempel.
/Lilly
Länken till läroplanen - gymnasieskolan
Spontana tankar om framtidens skola
· Tillämpa kunskaper, blanda ämnen, projekt. Hur? Varför?
· Grundkunskaper i klassrummet. Hur? Varför?
· Tydliga riktlinjer från lärare. Hur visar man det? Varför?
· Bra handledning. Hur är en bra ledare? Varför?
· Motivera elever; grupp/individuellt. Hur motiveras elever? Varför behövs det?
· Välmående; ”klasskurator”. Varför? Hur ofta?
· Personligt konto med elev/lärare – diskussioner. Via Internet? Varför? Hur?
· Dokument; inspelad lektion, använda tavlan/bildligt och ett skriftligt dokument.
· Studieteknik – effektiva studer à lärande. Minnestekniker. Hur? Varför?
· Inlärning; Torkel Klingberg? (en bok som Linda tipsar
/Lilly
Dokument från skolportaln
Jag samlar lite punkter, tagna från dokumentet som finns på skolportaln.
Hur påverkas lärandet av olika medier?
Lär man sig något annat av att se på en film än av att läsa en text om samma ämne? Hur påverkar det skolan?
Hur kan kunskap om det informella lärandet användas i skolan?
Hur påverkas lärarens roll i klassrummet med tanke på att all information numera bara är ett knapptryck bort?
Vilken roll bör läraren ha i framtidens skola?
Hur blir eleven motiverad och delaktig i sitt lärande?
Hur ska läroplanen omsättas i praktiken?
Vår uppgift är:
Utgå från läroplanen och ”de didaktiska frågorna”.
Vad ska undervisas och läras in?
Hur ska det undervisas, läras in och i vilket syfte eller varför ska något läras in?
En bra utgångspunkt är även UR:s hemsida. http://www.ur.se/didaktikensverktyg/
Hur ska framtidens skola förhålla sig till dessa frågor?
Vad finns det för sätt att få syn på lärande?
Vilka slutsatser drar du av detta?
Vad kommer du fram till är viktigt i framtidens skola och varför?
Hur bör skolan förändras?
/Julia
